rivningsdamm och brandrök...

kl. 04:23 pip slog jag klarvaket upp mina ögon, det var mörkt i rummet och det var mörkt utanför. Jag är Ola och Karins näst äldsta son. Jag har övernattat hemma hos mina föräldrar. i rummet intill ligger min syster och sover och i andra änden av huset sover "godsägarna" själva. Trots att min gode fader fortfarande sover så hör jag hur han drömmer om torpet. skogsaverkning, timmerstockar.
Jag är fylld av arbetslust... nåja, halvfylld då. Men det är bra terapi. Ett par timmar senare, som för mig tycks vara en evighet är vi på väg upp till torpet. när vi kommer dit så kastar sig pappa in, utan eftertanke och fruktan rakt in i det stinkande torpet och börjar riva, min gode moder sätter genast igång att tappert "påta" i "trädgården", hon får god hjälp av vår fyrbenta familjemedlem, Yster. Själv ser jag det som min stora uppgift att göra upp eld. Tyvärr är inte pyroman-genen så stark i mig så pappa får hjälpa mig innan jag får ett utbrott.
Timmarna flyger fram, och väggarna faller som dominobrickor. Vad mer kan man skriva? Vi river och jag kan inte för mitt liv förstå hur det skall kunna bli något av rucklet.
image10
image11
image12

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0